onsdag 30 september 2015

Möte

Då har vi haft mötet på socialtjänsten angående den hjälp och stöd som vår dotter kommer att behöva när hon har flyttat. Det blir lite hemtjänstinsatser för att få henne igång. En kick i baken med andra ord! Städhjälp, tvätthjälp i början men sedan fixar hon det själv, medicinpåminnelse, medicinhantering inom viss behovs medicinering där tabletterna körs ut till henne och det är ju alltså dem som hon inte tar alltjämt utan bara när hon mår dåligt och har ångest. Hjälp med matlista, matlagning och gud vet vad! Jag trodde inte att det var så mycket som hon ändå skulle behöva hjälp med sedan.

Jag TROR fortfarande att E skulle fixa det här eller i alla fall mycket av det helt själv om hon bara intalades till det och fick en chans att göra det. Efter en tid kanske!
E själv med personalen i ryggen vill att allting ska vara strukturerat och schemalagt med tavlor att skriva ned saker i som en slags almanacka och så vidare. Allting handlar ju om Es bästa och är detta hennes bästa så är det naturligtvis det.

Kanske att jag tror för mycket om min dotter men jag har ju sett och vet hennes kapacitet innan hennes flytt till boendet för fem år sedan. Jag vet hur det var då i alla fall!

Hur som helst så var det ett bra möte och alla fick säga sitt - inte minst E som kunde säga vad hon ville och hur hon ville ha det. Förresten så det där med schematavla kanske är en bra grej och det skulle man minsann ha haft själv. Jag är sjukt dålig på att komma ihåg saker och ting och skriver nu ned det mesta i min väggalmanacka. Men med en sådan tavla kan man ju sudda och ändra och ha sig tror jag.

Folk vill så klart veta när detta ska köra i gång men det är svårt för mig att svara på eftersom lägenheten ska renoveras och hyresvärden själv inte kunde sätta ett datum för inflyttning. Allt mellan oktober till februari fick vi som svar när vi undrade men han skulle göra sitt bästa för att se till att få lägenheten klar till i slutet på november eller i början på december. Innan vi åker till Thailand!

Glömde ju tillägga i går att när vi träffade Es blivande hyresvärd så trodde han för ett ögonblick att det var Es tvillingsyster som stod framför honom och inte E. Han känner systern och ett par av hennes vänner! E och J är enäggstvillingar!

Tänk att så här liten har E också varit ;-)






tisdag 29 september 2015

Kontrakt

Då var kontraktet påskrivet av E och vi fick ta oss en titt på lägenheten som håller på att renoveras. Den kommer att bli superfin när dem är klara med den! Nya trägolv, vitmålade väggar, vitmålade köksskåp, stavmosaik i köket, ny fläkt finns redan, ny kyl samt frys och ny diskmaskin. I badrummet blir det kakel och klinkers, ny toalett, handfat och dusch. När exakt hon får flytta in är oklart så det kan bli allt ifrån november till februari beroende på när dem blir klara med lägenheten. Men de skulle göra allt för att hinna klart innan vi åker till Thailand så vi får hoppas på det.

E sade sedan i bilen att nu får hon planera i huvudet efter att ha sett lägenheten hur hon ska möblera i till exempel vardagsrummet som förresten var riktigt stort. Hon sade när vi tittade på lägenheten att här får hon plats med sina djur och efter att ha bott i en liten tvåa på drygt 41 kvm så blir det ju rena paradiset att flytta till en lägenhet på 65 kvm.

Lss handläggaren ringde i dag för att säga att båda Es kontaktpersoner från boendet skulle komma i morgon på mötet. Jaja jag kan inte påstå att jag gillar det men de vill ju hennes bästa precis som vi föräldrar och så länge de kan glädjas åt att E är glad över sin flytt så är det helt okey. Hoppas nu att allting går bra i morgon och att vår dotter får den hjälp hon kan behöva sedan när hon har flyttat.

Jag kan gå genom eld för denna flicka som ni nog kan förstå!
På kortet nedan var hon inte gammal men världens ljuvligaste tös redan då. Fotot togs hos mina föräldrar som då bodde i byn dit E ska flytta till och där hon är uppvuxen. Visst är hon väl fin!


måndag 28 september 2015

SVT VÄSTERBOTTEN

SVT Västerbotten uppmärksammar de långa vårdköerna till BUP:

BUP i Västerbotten är sämst i landet på snabb första hjälp. Möt Moa som vet hur avgörande det är. ?

och det är verkligen bra att dem gör det. Redan när jag sökte hjälp till min dotter då det uppmärksammades att hon skar sig för åtta nio år sedan ( fastän hon hade gjort det ett tag innan jag fick veta det ) så var det köer och dålig vård. Jag anser att det var ett riktigt dåligt bemötande för både oss föräldrar och vår dotter.

Hon ansågs vara tillfälligt sjuk och det går nog över ska du se hette det och vi fick rådet att inte bry oss eller prata om hennes skärningar med henne.
Vården måste bli bättre inte bara på BUP men även inom psykiatrin och köerna förkortas. In med mer pengar och mer personal och se till att anhöriga får även dem erbjudas samtalskontakt och stöd. Det är åtminstone min åsikt!

En tumme upp till SVT Västerbotten som ni för övrigt kan följa här:

https://twitter.com/SVTvasterbotten




Resor

Det kommer att bli några resor framöver som jag ser fram mot. Speciellt de två närmaste därför att då följer E med.
Spanien i oktober, Thailand i december, Spanien i maj ( firar då min femtioårs dag ) och Turkiet i juli. Gäller förstås bara att få hundvakt till alla dessa resor men det brukar lösa sig i slutändan.

Efter fjorton månader och egentligen ända sedan mamma blev riktigt dålig tre månad före sin död så har jag mått inte alltid så bra inombords. När det var som värst så ville jag faktiskt inte leva. Sorgen och saknade efter mina föräldrar var övermäktig men som alltid så tar man sig igenom tiden steg för steg och nu har jag äntligen sedan en månad tillbaka börjat att känna glädje igen.
Jag vet faktiskt exakt när det vände! Det var när vi bodde hos As föräldrar och jag var ute på en promenad. Jag kände en inre harmoni dels över promenaden så klart men framför allt över att vistas hos en familj som är så underbar och fin som dem alla är som individer. As mamma och pappa är lugna och alltid så snälla att jag kunde inte låta bli att känna mig trygg och fylld av må bra endorfiner. Det kanske var vad jag behövde!

Att E också har börjat på att må bättre och faktiskt ska flytta till sin egen lägenhet gör verkligen sitt till också. Jag är så glad dels för min egen skull men framför allt för min dotters skull. Hon är så värd att få må bra! Kan detta stärka henne så gör inget mig lyckligare. Dessutom så är det dags för henne att stå på egna ben nu även fastän det blir med stöd omkring henne i vardagen.

Det ska bli enormt skönt att slippa både en och en annans åsikt och besserwisser attityden som ett par av dem som har jobbat med E har. Det där platta till sättet och vi känner E bättre än ni föräldrar tänket vill jag aldrig mer som mamma behöva uppleva att mötas av.

I morgon runt 19 tiden skriver E på kontraktet för sin kommande lya. Nu kan vi bara blicka framåt mot nya mål.


 


söndag 27 september 2015

Times goes by

Oj vad tiden rinner i väg som vanligt och vips så har det gått flera dagar sedan jag uppdaterade min blogg.
Jag kan påstå att här händer det grejer! E har fått planritningen på lägenheten som är stor och rymlig där hon lätt får in en stor säng i sovrummet och ett köksbord med sex stolar om hon så vill. Vardagsrummet ser också stort ut så det känns jättebra för henne. Hon är så glad ska ni veta och heltaggad på att flytta! Till veckan ska kontraktet skrivas är det tänkt!

Det enda som gör mig riktigt jädrans förbannad är att enhetschefen för boendet som E nu bor på försöker att styra över det hela till att E ska först prova på att bo i en servicelägenhet. TROTS att det inte är vad E vill och inte vi föräldrar heller!

Jag fick säga ifrån på skarpen till LSS handläggaren när vi samtalade med varandra i telefonen i fredags. Hon berättade att hon hade talat med enhetschefen och att hon då hade tyckt att E borde bo i en servicelägenhet innan det är aktuellt med en flytt till en helt egen lägenhet. Jag tänder faktiskt på alla cylindrar när dem inte visar någon som helst respekt för vad E vill. Att enhetschefen inte gör det med vare sig mig eller Es pappa är inget nytt men när hon kör över vår dotters vilja på detta sätt så kan man inte annat än bli arg. Jag sade till LSS handläggaren att det absolut inte är aktuellt med en servicelägenhet och att det hade jag ju förklarat redan i vårt första samtal. Vidare så sade jag också att vi föräldrar ej har något förtroende för enhetschefen och inte vill att hon medverkar i det möte som ska vara i nästa vecka. Ärligt talat så kan hon dra rätt åt helvete!!

E vill verkligen det här med att flytta och det är länge sedan jag såg henne så uppåt och glad. Jag tror att det blir ett lyft för henne och att med stöd och hjälp av oss alla i hennes närhet och med viss stöd av kommunen, så kommer hon att fixa detta galant. Hon måste i vart fall få en chans!

E har även börjat att rida som jag har nämnt tidigare och tycker att det är jättekul. Hon har köpt sig ett par ridstövlar och lite annat inför ridlektionerna. Jag tror att hon även skulle införskaffa sig ett par ridbyxor och något mer. Så väl värd hon är detta min älskade dotter!

Till enhetschefen kan jag som sagt var inte mer än ge detta till och säga LÄGG NED FÖR HELVETE!!



måndag 21 september 2015

Ridhuset

Här har det varit en fullspäckad dag måste jag säga! Först så tog jag en långpromenad på nästan nio km och där efter var det lunchdags för att sedan efter lunchen hämta E hemma hos henne. Hon skulle ju följa med min granne till ridhuset! Medan de var där så tog jag emot snickaren, rullade lite köttbullar, stekte några pannkakor och fick besök av mitt barnbarn med mor.
Nu har alla åkt hem till sitt!

E tyckte att det var helkul i stallet och får hon någon plats i nybörjargrupperna i höst så kommer hon att börja rida. Bra idé tycker jag!

Nu börjar nedräkningen inför våra resor här framöver! Det är två veckor och fem dagar kvar till dess vi åker till Spanien och elva veckor kvar tills vi lyfter mot Thailand för en månads vistelse i sol och värme. Längtar! E ska ju följa med på båda resorna och längtar lika mycket hon.

Hit ska vi nu i början på oktober:

http://evergren.se/cabo-roig/

Hit ska vi i december:

http://www.cksresor.se/4.lasso





lördag 19 september 2015

Fin granne

Vi har en granne som är kanonhärlig och alltid är så pratglad och trevlig. I går talades vi vid och jag berättade att E begravde sitt marsvin. En stund senare så skrev denna härliga kvinna ett sms och frågade om E ville följa med henne på måndag till stallet. Hon har en egen häst och tänkte att det är ju bra för dem med psykisk ohälsa att umgås med hästar. Helt riktigt!
E blev eld och lågor och dem ska även träffa stallchefen för att diskutera eventuell ridning framöver. Det är ju också något som E har funderat på!

Efter hennes terapistund på måndag är det tänkt att jag ska hämta henne så att hon kan hänga med vår fina granne till stallet.

Nu till lite bilder av köket! Det ser väl egentligen ut som tidigare bilder men kranen är tillsatt och köksprylarna står på plats. Det som återstår att göra framöver och som förmodligen får bli ett vinterprojekt är att tapetsera och måla om lägenheten. Badrummet ska renoveras i december månad medan vi är i Thailand och på så sätt slipper vi uppleva byggkaoset. Var i går och tittade ut ett bubbelbadkar. Hade redan bestämt oss för ett men det kändes så stort för det lilla badrummet så nu har vi ändrat oss och kör på ett mindre så att vi får kvar någon golvyta.




fredag 18 september 2015

Begravning

I morse ringde E och grät! Då visade det sig att den ena av hennes marsvin låg stilla i buren och rörde inte en fena. Hon förstod att Gullan som hon kallades var död och bad mig att komma.
Jag och A for dit och hämtade E samt hennes marsvin som mycket riktigt vad stendöd. Åkte sedan hem hit och begravde lilla Gullan som för övrigt var Es favorit. Hoppas nu att de övriga två håller sig i liv så att det inte är något smittsamt mellan marsvinen.

Inte i nästa veckan men då nästa ska vi träffa Es blivande hyresvärd för att skriva på kontraktet. Han skulle också se till att rita en planlösning under helgen och skicka så att vi får se hur lägenheten ser ut. Naturligtvis så får vi ju titta på den om några veckor då de har kommit längre i renoveringen men till dess får vi nöja oss med planlösningen. Trots det så vill E verkligen ha den här och jag förstår henne till fullo. En stor nyrenoverad lägenhet alldeles i närheten av sin syster är precis vad hon önskade.

Nu är köket klart! Det är endast ett par av kakelbitarna som håller på att bytas ut men dem ska fogas på måndag innan det är helt färdigt. Jag är väldigt nöjd över både golvet och köket kan jag ju säga. Så fint det blev!

Ska ta bilder i morgon så får ni se resultatet men till dess får ni nöja er med en bild ifrån Ban Chang i Thailand där jag och min bror var förra julen. De har fått värsta översvämningen i staden av allt regnande. Jag lider med alla invånare!



onsdag 16 september 2015

Jacka till E

Köket är så gott som klart nu! Luckorna är på plats och det blev riktigt snyggt. Det enda jag är missnöjd med är kakelsättningen som är av stavmosaik. På ett par stavar ser dem trasiga ut och på några ställen buktar dem ut som om dem inte är jämna med de övriga och på ytterligare några ställen ser det ut att saknas lite fogmassa. Jag måste ta upp det med snickaren i morgon även om jag har svårt för att klaga högt. I övrigt så är jag nöjd!

E ringde idag och undrade om hon hade pengar till en vinterjacka som hon var sugen på att köpa. Hon var på stan och i butiken där jackan fanns. Sagt och gjort jag swishade så klart över en slant så att hon kunde köpa denna eftertraktade jacka.

Killen som har lägenheten har inte svarat på mitt mail ännu angående att få skriva under hyreskontraktet. Hoppas att han gör det snart så att vi får det gjort och kan skicka in papperen till FK för en ny ansökan om bostadstillägg för E. Jag fick i dag hennes uppsägning på sin lägenhet på boendet så 30 november ska den vara tömd och utstädad. Bäst att hon nu får lägenheten i hsund som lovat. Annars står vi där med skägget i brevlådan ;-).

tisdag 15 september 2015

Hyreskontrakt

E frågade mig om man inte brukar skriva på ett hyreskontrakt och det har hon ju rätt i. Därför har jag sänt ett mail till hennes kommande hyresvärd om det är okey att hon gör det nu så att vi där efter kan skicka in de uppgifter som FK behöver.
Får se vad han svarar!

E skrev också att hon behöver mer saker till sitt kök och det ska hon absolut få köpa sig. Det ska bli jättekul att följa henne och shoppa loss! Jag ser fram mot denna flytt lika mycket som henne och tror att det kan bli ett lyft för henne vilket jag också sade till LSS handläggaren när hon lät tveksam om att E ska flytta från sitt boende.

Jag tänker också så här att E blir tjugofem år i januari! Hon har bott på boendet i fem år och skadat sig under alla de åren. Hon har haft ett stort förtroende för personalen till skillnad mot oss föräldrar.
Det lustiga i det hela är att när vi påtalade att vi önskade få mer vård till E så kontrade socialtjänsten och psykiatrin med att hon bor ju på ett gruppboende och där kan hon få det stöd hon behöver för sitt självskadebeteende. Att personalen hade fått handledning av en person på psykiatrin och också hade gått kurser för detta ändamål.

Skulle det nu skita sig för E fullständigt så får hon ju inte komma tillbaka till sitt boende ( det är LSS handläggaren noga med att poängtera ) men å andra sidan så kanske det i så fall blir lite enklare att få någon annan vård för E. Om hon skulle vilja det själv förstås! Nu hoppas jag att det aldrig någonsin ska behövas utan att hon faktiskt är på väg uppåt och ur denna onda spiral som hon har varit i så många år. Jag vill inte att hon ska sitta ensam i sin lägenhet med sin ångest och självmordstankar men på något plan så tror ja inte att det kommer att bli så. Jag hoppas att det här blir den vändning i livet som E behöver! Att hon växer av detta och också blir starkare psykiskt.

Då har jag varit till doktorn! Jag var nervös innan och rädd att inte bli trodd på då jag har blivit ganska dåligt bemött av en läkare förut. Men denna läkare var jättebra och han sade att han tyckte att det låter på min beskrivning som att jag har ledgångsreumatism och skickade mig på provtagning.
Jag tror själv inte att det är något sådant men visst det är ju bra att kolla i alla fall. Skulle det mot all förmodan vara någon reumatism så skickar doktorn en remiss till reumatologen berättade han. Så nu får vi se! Annars är det bara att gilla läget och hoppas att det håller sig borta hädanefter.

Köket går framåt och i dag har kaklet och spisen kommit på sin plats! Bifogar en bild!


Uppsägning

Då var Es plats på boendet uppsagd och 30 november ska hennes lya vara tömd och utstädad. Jag talade med lss handläggaren tidigare i dag och hon berättade att hon hade i sin tur pratat med personalen på boendet, som inte är pigga på att vår dotter ska flytta därifrån. De oroar sig för att hon inte ska klara sig själv! Jag visste att dem skulle motsätta sig detta precis som de har gjort med allting annat och förvånas inte ett endaste dugg. De dumförklarar vår flicka och även om de vet mycket om hennes mående så ska de inte försöka hindra henne från att flytta till något helt eget. Beslutet är helt och hållet hennes och hon är myndig vilket jag också sade till lss handläggaren. Vidare så sade jag att vi ska ju stötta E i hennes beslut och se till att hon får den hjälp som behövs i sin nya lägenhet.

Jag känner att jag blir riktigt förbannad över att de ska styra och hålla på i ställt för att säga ja men vad roligt att du vill flytta och vi ska hjälpa dig så att du får stöd i ditt nya boende. Nu är i alla fall boendeplatsen uppsagd och nu är det bara att köra.
Det är ännu inte klart när E kan få flytta in i sin nya lägenhet men förhoppningsvis i november. Annars får vi hysa in hennes möbler någonstans och så får hon då bo hos oss eller sin pappa till dess lägenheten blir färdig för inflyttning.

Hantverkarna gör ett bra jobb och snart är köket klart! Det ska bli otroligt skönt när man kan använda det igen. Börjar bli lite less på hämtmat!

Så här såg det ut i går!




söndag 13 september 2015

12 Septemberrörelsen

Jag vill slå ett slag för att 12 Septemberrörelsen är igång igen ( tror att de tog en liten paus ) med Walentine vid rodret. Han är enormt kunnig i sakfrågor rörande den psykiariska delen och har erfarenhet av misslyckande i psykiatrivården eftersom hans pojkvän dog just den 12 september efter misstag som inte borde ha fått ske. Föreningens namn tillkom efter denna händelse.
Jag var med i styrelsen det första året men orkade inte engagera mig eftersom mina föräldrar var svårt sjuka och sedan dog och E sjukdom har gjort mig både skör och utmattad.

Det glädjer mig dock att de inte lade ned föreningen utan fortsätter driva den då det är en förbaskat bra förening.

Här kan ni titta in på hemsidan och bli medlemmar:

http://www.12september.se/

Jag fick ju en tid för mina fingrar hos läkaren till veckan! Grejen är bara att i går eftermiddag / kväll så vände det. Helt plötslig så var värken i dem borta! Det är bara i höger långfinger och lite i höger tumme som jag känner av något nu. Annars är det precis som vanligt och jag kan böja fingrarna som normalt. Så märkligt!! Tänkte avboka tiden men fick rådet att gå till doktorn ändå. Men det känns lite fånigt om jag ska vara ärlig...
Tog mig en liten nätt runda på 6,60 km i dag med Baltazar! Här fick han springa lös på slätten en stund :)





lördag 12 september 2015

Twitter

Okey gott folk här har ni återigen länken till twitter där ni kan finna mig:

https://twitter.com/SJALVDESTRUKTIV


Glömde att nämna tidigare att när jag kom hem på torsdag kväll så låg en kallelse till vårdcentralen i brevlådan. För att kolla upp värken i fingrarna! Som kommer och går och ibland gör det då rent förbannat ont men de är inte svullna eller varma så jag tror inte att det är något speciellt. Vill ändå rådfråga en läkare för säkerhet skull. Har vissa svårigheter att greppa saker på grund av stelhet och att det gör ont och i förra veckan tappade jag thekoppen, som bara gled mig ur handen. Någon dag senare höll jag på att tappa ett fat som jag skulle lägga en smörgås på och jag har även märkt både i går och i dag att speciellt höger hand darrar när jag ska knyta handen. Jaja det ger sig väl! Fort gick det i alla fall att få tiden för läkarbesöket och det är ju gott.

Jag vill även passa på att länka till något som jag tycker att ni ska skriva under då det berör många av oss på ett eller annat sätt eller kanske kommer att göra i framtiden. Det finns inga garantier och alla kan drabbas av psykisk ohälsa, tyvärr. Det är för att inte glömma ordförande i 12Septemberrörelsen som har startat denna insamling.

http://www.skrivunder.com/galenskaper




Vänsterpartiet

Heja heja till Vänsterpartiet som tänker satsa på ungas psykiska ohälsa. Jag hoppas att det verkligen leder till det bättre inom den psykiatriska vården. Antar att det är för sent för min dotter som blir tjugofem år i januari. Om det är de unga de ska satsa på. Undrar just vilken åldersgräns de har tänkt att sätta!

E kanske reder upp sitt liv ändå efter alla dessa år som självdestruktiv. Det är i alla fall vad jag hoppas och tror på! Jag kan inte som psykiatrins personal döma ut henne som en människa som aldrig kommer att tillfriskna utan kommer att få leva med sin ångest i resten av sitt liv. Förjävligt rent ut sagt! Handlar det om pengar som det hittills har gjort mån tro? Socialtjänsten som nekade henne vård på ett behandlingshem - ja där var det ju tydligt pengarna som spelade in! Antagligen likadant för landstinget! Min bitterhet har ingen botten för hur de har behandlat vår dotter och oss föräldrar genom årens lopp. Trots två allvarliga självmordsförsök där hjärtat till och med hade stannat så händer inget mer än att vi får bråka och stånga våra pannor blodiga i våra försök till hjälp åt E. Nej så här kan det inte fortsätta och jag hoppas att den satsningen som Vänsterpartiet nu lovar verkligen blir av. Så att andra unga tjejer och för all del även killar får den hjälp de så väl behöver och att deras psykiska ohälsa kan stoppas i tid. Alltför många skär sig i dagens samhälle och alltför många tar sitt liv.

I dag har E varit barnvakt till sin systerdotter eftersom syrran jobbar och deras pappa likaså. Jag kan inte heller ta emot mitt barnbarn som det ser ut nu här hemma. Rena slagfältet eller kanske jag skulle säga byggarbetsplatsen!




onsdag 9 september 2015

YES!!

Jag har legat på som sjutton för att få tag i en lägenhet till E och det har givit frukt. Hon har fått löfte om en tvåa i Holmsund som håller på att renoveras och som torde bli inflyttningsklar om två - tre månader. Helt perfekt! Den har visserligen ingen balkong men E bryr sig inte om det. Vi ska åka och titta på lägenheten om ca en vecka då de har hunnit lite längre i renoveringen. Jättekul och en jätteglad E hade jag i luren när jag berättade detta. Åh så förbannat skönt det ska bli att hon slipper detta boende och får stå på egna ben. Jag kommer liksom hennes pappa och syster att finnas där för henne när helst hon behöver oss och vår hjälp och kommunen får sätta in resurser i den mån det behövs. Underbart!!

I morse beställde jag tid för ett läkarbesök! Mina fingrar vill inte vara med riktigt. Vänster tumme sade ifrån i maj / juni och sedan höger tumme för att följas av resterande fingrar på båda händerna som värker och är stela och ibland låser sig. Vete tusan vad det är! Får se om jag får komma till en doktor! De går först igenom det i ett team och meddelar mig sedan om jag får en tid och hos vem i så fall.

Nu är golvet nästan klart! I morgon ska det fogas och på eftermiddagen kan jag flytta hem igen. På fredag morgon kommer snickarna och på förmiddagen samma dag kommer köket. Längtar tokmycket!! 



tisdag 8 september 2015

Hornhinnan

Härom kvällen smsade E mig och berättade att hon hade fått en liten skada på hornhinnan. Jag frågade henne hur det hade gått till och fick svaret att hon hade haft klåda i ögat ett tag och förmodligen råkat riva sig själv på hornhinnan ( hon har långa naglar ). E fick en antibiotika salva att kleta på ögat och har även hämtat ut några droppar att droppa i det skadade ögat. Det är ju så att hennes syn är kraftigt nedsatt då hon har en hjärnsynskada. Det vänstra ögat är hon näst intill blind på och det högra är även det nedsatt syn på men den har förbättrats med åren, tack och lov. På grund av synnedsättningen så är vi förstås extra rädd om den syn hon har kvar...

Jakten på lägenhet fortsätter! E är väldigt inställd på att flytta och när jag frågade om hon hade berättat sitt beslut för personalen där hon bor så sade hon att en person hade hon talat med. När jag då undrade vad den människan hade sagt så fick jag ett lite tvetydigt svar men E sade sedan att det bestämmer ju hon själv om hon ska flytta eller inte. Helt riktigt min kära dotter! Jag är glad för beslutet men oroar mig lite för vad hon ska ta sig till om hon börjar på att må riktigt dåligt igen och ingen personal är tillgänglig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att hon då ringer till antingen mig, sin syster, sin pappa eller vem som helst som hon kan känna sig trygg med.

Jag såg i går på FB en annons som en kille hade lagt ut om att han äger ett hyreshus i Holmsund och att en tvåa skulle bli ledig i nästa månad. Slängde i väg ett PM till honom men en tjej ska titta på den i dag och jag befarar att den ryker fort. Hur som helst så skulle det nog bli en tvåa till ledig om några månader och ytterligare en tvåa ledig efter julen. Så förhoppningsvis kan E få en av dem i så fall. Vi fortsätter leta till dess det blir napp! Holmsund känns helt rätt för henne!

Golvet läggs i dag! Känns helpirrigt att det snart är klart och som jag har längtat. Bjuder på en bild på hur vi ska ha det!
På fredag börjar dem med själva köket om nu grejerna dyker upp i tid vill säga...



söndag 6 september 2015

Är du hemma nu

Golvet i köket håller fortfarande på att läggas men jag sov hemma natten mot i dag trots det. Lämnade grabbarna och tog bara tikarna med mig till " byggplatsen ". Det var lite som campingliv det hela och jag hade matvaror i en kylväska ute på altanen. Trots böket så var det skönt att komma hem men nu är jag åter hos As föräldrar och blir nog här i fyra fem dagar till.

E är förkyld som sjutton men verkar må bra på det andra planet och det är huvudsaken. Hon smsade mig för ca en timme sedan och undrade om jag var hemma för hon ville komma och sova över. Men det var jag ju inte...

Har fått flera tips på privata hyresvärdar i Holmsund och har kontaktat dem men ingen hade någon ledig lägenhet till henne och de flesta inte heller någon kölista. Bara en ställde E på deras lista! Jag har även sänt mail till en hyresvärd som har bostäder inte så gräsligt långt ifrån mig men har inte fått något svar.

Min fina vän B kom igår förbi med ett lass av godsaker som hon hade bakat. Det var försvinnande gott och jag har nu fryst in en del inför när vi kommer hem igen. Har en extrafrys i förrådet!



fredag 4 september 2015

Ge aldrig upp

Hur många gånger har jag inte sagt till min dotter att ge aldrig upp. Sluta aldrig kämpa är Es eget motto och beviset på det är väl hennes tatuering, som hon gjorde i början på sommaren. I över tio år har E varit självdestruktiv och hon kämpar fortfarande på att bli frisk och ångestfri.
Hade hon fått chansen till att åka till Lenagården som är ett behandlingshem i Uppsala för snart 1,5 år sedan så hade hon kanske kanske mått ännu bättre idag. Men socialtjänsten nekade henne den möjligheten och psykiatrin anser att E aldrig kommer att bli frisk från sin ångest och sitt självdestruktiva beteende och att hon ej heller kommer att kunna ta till sig en behandling på Lenagården eller ett annat behandlingshem.

Att döma ut en tjugofyraårig ung tjej på detta sätt är oförlåtligt och något som vi föräldrar aldrig någonsin kan godta.

I dag mår hon rätt bra och det är ett par veckor sedan E sist låg inne på den slutna psykiatriska avdelningen. Peppar peppar....men vi glädjer oss åt den tid som hon mår bra och jag som mamma känner en sådan lycka inombords när hon skrattar i sina sms och är uppåt.

Jag har i dag smsat olika privata hyresvärdar efter en lägenhet till E men det gick inget vidare. Att få en lägenhet via bostaden är hopplöst så vi får förlita oss på de privata. Det känns jättekul att E vill pröva sina vingar.

Jag var igår i kontakt med lss handläggaren som var väldigt trevlig och som skulle prata med boendekonsulenten, vilket jag inte ens visste fanns. Hon skulle även tala med personal runt E och undrade vad de anser om att E vill flytta från sitt gruppboende. Vi vet sedan tidigare att de anser att vår dotter inte är redo att flytta och jag befarar att vi kommer att stöta på patrull. Men i slutändan är det vår dotter som bestämmer och vill hon flytta till en egen lägenhet så måste vi stötta henne i det beslutet. Det är dock viktigt att all hjälp och stöd som hon kan få i så fall sätts in så att hon inte blir helt lost och ensam.

onsdag 2 september 2015

Lägenhet

E messade mig i morse och berättade att hon är sugen på att flytta från boendet så jag har i dag suttit och anmält henne till två lägenheter men hon torde inte få någon av dem eftersom hon bara har stått i bostadskö i två år. Helst vill E bo i Holmsund som hon är uppvuxen i och det tycker jag är en bra ide. Där har hon sin syster, systerdotter och sin pappa som kan vara som ett stöd och en trygghet.

Är det någon läsare som vet av en tvåa alternativt en trea i Holmsund så får ni gärna maila mig på cajsawarg@outlook.com

E mår rätt bra nu förutom att hon är förkyld! Vi skrev till varandra ganska mycket i dag om det här med boende. Jag föreslog att hon skulle flytta till en lägenhet av trapphusmodell där personal kan finnas för henne men hon ville inte det dels för att hon menar på att det tar en sådan lång tid att få tag i en sådan lya och dels för att hon kanske inte vill bo på det området som erbjuds.

Hon är också rädd att inte klara av att bo själv mest för att hon inte tror sig kunna fixa mat till sig själv men där finns vi ju som stöd och kan peppa henne. Hon kan om hon bara vill! I övrigt så ska kommunen kunna erbjuda stöd till E och jag har fått tag i ett nummer till en LSS handläggare som jag ska kontakta i morgon.

Själv är jag nästan frisk nu från min förkylning men har kvar lite hosta ännu efter typ fyra veckor. Golvet görs för full hemmavid så jag är fortfarande på flykt! Behöver jag säga att jag längtar hem, till mitt eget och allting... hur trevliga As föräldrar än är. Det är betydligt enklare med hundarna där hemma med gallerförsedd bakgård och ett helt annat lugn.

Daisy börjar på att återhämta sig från sin operation men har ännu inte fått tillbaka matlusten. I morgon ska jag ta plåstret och bävar för det då jag vet att det kommer att sitta som berg. Sedan får vi se om hon kan vara utan krage eller om hon kommer att hugga in på stygnen. En enda slick så är det kragen som gäller!



När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...