söndag 31 januari 2016

Fåordig och svordomar

E mår verkligen skit nu! Hon svarade knappt på sms och svor bara i dem. Det gör hon endast när hon har det jobbigt. När hon kommer hem för permis är oklart men enligt pappan så blir det nog någon dag snart. Det är så att E har några marsvin och ett par hamstrar som måste skötas om och när hon bodde på boendet så hjälpte personalen till att se till att dem fick mat och vatten. Nu måste Es pappa och syster sköta den biten! Ingen av dem är väl så väldigt pigg på det i ärlighetens namn och tycker att det bästa vore om djuren fick somna in. Men dem är så pass gamla nu ändå att det nog inte dröjer så länge innan det sker naturligt och dessutom så är dem allt för henne, så en avlivning är bara att glömma. Då slår vi undan fötterna på henne fullständigt!

Hon hade lagat en måltid av något som jag inte kommer ihåg vad det var enligt hennes pappa men hade aldrig ställt in maten i kylen, så den hade möglat berättade han. Det är mycket som inte fungerar när hon mår dåligt vilket står väldigt klart för oss nu. Vi önskar så att hon kunde men framför allt ville ta emot mer hjälp för då skulle vi återigen försöka få en plats åt henne på ett behandlingshem någonstans där dem är specialiserade på just självskadebeteenden och även funktionshinder så som adhd och så vidare. Fast skulle hon vilja så återstår ändå att få landstinget eller socialtjänsten att betala för en plats på ett hem och det gör dem ju inte som vi vet sedan förut. Vilket är helt jävla sjukt!

Jag kan inte påstå att jag själv mår speciellt bra nu! Spända muskler och ågren över allting men det är ju inte så konstigt. E är ju mitt allt och när hon mår dåligt så gör jag också det. Jag liksom följer hennes berg och dalbana lite!

Albert då...ja två nätter har han hållit sig från att uträtta sina behov inomhus. Han har varit uppe och tassat men efter en tillsägelse att lägga sig igen så har han faktiskt gått in i sin bur igen och somnat om. Så från kvart i elva på kvällen till strax efter sex på morgonen har han hållit igen. Mycket bra gjort!



Älskade barn

Det känns väldigt oroande med E! Hon mår verkligen dåligt nu och är både deprimerad och har ångest berättade hon för mig. Hon blev förflyttad från en avdelning till en annan under gårdagskvällen då den andra avd är som hennes hemmaavd. Jag frågade E om det är något jag kan göra för henne men fick ett kort och koncist svar: Nej! Det kan du inte! Jag blir fruktansvärt ledsen över hennes mående. Hon tycktes bli så mycket bättre och hon var så glad över valpen och över sin första egna lägenhet. Hon mådde så bra som jag inte hade sett på mycket länge...men sedan så rasade hon igen - och det ordentligt denna gång.

Jag är riktigt rädd för första gången sedan hennes allvarliga självmordsförsök för snart tre år sedan ( april och maj ). Det är en inre oro jag har! En rädsla, en känsla av att hon inte längre vill leva och den känslan gör ändå att jag är glad över att E är intagen. Förhoppningsvis så börjar hon snart på att må bättre igen och kan få bli utskriven.

Jag tackade nej till den där lägenheten! Känner mig inte redo att fatta ett beslut om att sälja detta som jag nu bor i och bosätta mig i en tvåa med flera hundar var av en inte är rumsren ännu. Dessutom så kör jag nog på mina Spanien planer ändå. Som en god vän sa: Testa ett år och trivs du inte så är det ju bara att flytta hem igen.

lördag 30 januari 2016

Så här kan vi ju inte ha det

Jag meddelade Es pappa i går kväll att hon återigen var inlagd efter en veckas utskrivning. Ja det blev faktiskt precis en vecka som hon kunde vara hemma i sin egen lägenhet. På tal om det så funderar förstås jag och hennes pappa på det här med att hon bor själv, om hon verkligen fixar det trots all hjälp runt omkring henne. Jag vill inte att hon sitter själv där hemma och mår dåligt kanske just för att hon är ensam mer än vad hon var på boendet där hon kunde gå ut till dem andra när hon kände för. Men när jag frågade E så svarade hon i går kväll att hon tycker att det är skönt att bo själv och att det bara blir så här ( att hon får ångest ).

Es pappa tänker höra med henne om hon inte hellre vill komma och bo hos dem framöver och skrev att så här kan vi ju inte ha det. Hon kommer nog inte att vilja även om jag kan tycka att det vore bra för henne. Tills hon mår bättre igen!

Vi hade tänkt att åka förbi E i dag hemma hos henne dels för att hon skulle få träffa Albert och dels för att visa henne var valpkursen kommer att vara. Blir ju inget av med det! Tror lika lite på att hon kommer att kunna gå den där kursen med honom när hon aldrig är hemma. Det blir väl jag som får gå! I ärlighetens namn så är jag så fäst vid Albert nu att jag nästan inte kan tänka mig att släppa honom. Men orkar hon så är det klart att han ska bo där!

Har fått ett erbjudande på den tvåa jag sökte! Hamnade alltså på plats 1 men känner inte så jättemycket för att flytta dit. Ska förstås ta en titt på lägenheten innan jag beslutar något. Är ju inte heller säker ännu på om det blir Spanien trots allt...

Har förresten mitt älskade barnbarn här sedan igår!





Oron

Känner lite oro över min älskade dotter som inte mådde bra i dag. När jag talade med henne i kväll så lät det som att hon nog kommer att läggas in igen. Prövade att nå henne för en stund sedan men fick inget svar. Jag avskyr den här klumpen i magen som blir och den här ledsenheten jag känner för Es skull när det är så dåligt som det nu är.

Fick just veta att hon är inlagd igen....

torsdag 28 januari 2016

Tandvärk

Jag berättade ju att det var ett möte i dag med synpedagogen hemma hos E men att min kära dotter hade sagt till mig att jag inte behövde vara med. Nu ringde hon nyligen och frågade om jag inte skulle komma därför att pedagogen som var hos E just nu undrade det. Jag sade till E att du ville ju inte det! Ja det hade hon ju glömt....
Nu fick jag känna mig dum som inte var på min dotters möte fastän hon sade nej till mig....Herregud!

Hoppas i alla fall att mötet går bra!

By the way så har jag en jävla tandvärk i överkäken! Vet inte heller om det är tre tänder eller bara en eller två men ont gör det. Ska det vara så svårt att få komma till en specialist inom tandvårdsrädsla?! Verkar så...jag bad att tandläkaren på akuttandvården om att skriva en remiss till en tandläkare, som jag blev tipsad om av en gammal tandläkare till mig som nu inte längre jobbar. Dessutom så skrev jag ett mail till den som jag blev tipsad om men jag har inte fått något svar. Fick veta av den jag besökte akut att det är svårt att få komma till specialisterna och att jag nog inte får det. Nä nä man ska bara skita i en som får en sådan hjärtklappning att stolen nästan vibrerar och flåsar som en hund av ångest för alla jädrans grejer som är i munnen och som det känns som att dem ska fara ned i halsen.



Kexchokladens träsk

Jag erkänner....jag har fallit ned i kexchokladens träsk och blivit beroende ;-) Att dem kan vara såååå goda!!! Köper man hem fyra var till helgen och sambon bara äter en eller två, så är det ju väldigt lätt att resterande slinker ned i MIN mage när vardagen är åter. Dåligt samvete? Joho då det har jag! För att jag är så svag att jag inte kan motstå, men när dem ligger där i lådan så frestande så frestande....mmm....då är det svårt!

Nåja sånt är livet! E då....hon har nu varit utskriven i en vecka och det har gått bra hittills men i dag skrev hon att hon kände sig stressad och orolig. Två möten på en och samma dag och ridkursen i kväll kändes som att det skulle bli för mycket. Jag svarade henne att om hon inte orkar gå på ridningen i kväll så får hon naturligtvis skippa den. Vi är alla mån om att E inte ska ta på sig för mycket så att hon återigen läggs in. I förmiddags skulle hon hur som helst då träffa en arbetskonsulent och i eftermiddag skulle en synpedagog komma hem till henne. Jag hade kunnat vara med men E ville fixa det själv och det ska hon ha en eloge för.

Lilla Albert växer och frodas! Natten mot i går sov han så gott som hela tiden förutom vid en sväng då A gick upp. Då blev han bara tillsagd att lägga sig igen och sov sedan fram till strax efter 06 på morgonen. Men natten mot i dag tassade han runt halv ett och hade inte gjort tvåan på kvällen, så A släppte ut honom så att han fick uträtta sina behov. Jag vaknade och hade i vanlig ordning svårt att somna om men till slut slocknade jag och sov faktiskt ända till tjugo över sju. Rena sovmorgonen för mig!

E längtar efter Albert men orkar fortfarande inte med en valp och alla tror att han blir kvar här. Det är möjligt att det blir så men vill hon och orkar så är det klart att han ska bo hos E. Jag hoppas att hon pallar det för hennes egen skull då en hunds närvaro är så läkande. Dock så tror jag nog lite som de övriga att hon inte kommer att orka oavsett om han är valp eller vuxen. Att kliva upp på mornarna är inte hennes melodi och speciellt inte om hon har sovit dåligt. Dessutom så är hon ju inlagd titt som tätt. Men som sagt var - jag hoppas av hela mitt hjärta att hon vill, kan och framför allt orkar.

Jag velar igen gällande Spanien! Är så skraj att bli ensam där nere och det vet jag ju att jag kommer att bli. A vill inte flytta ned och kommer nog aldrig heller att göra det. Så jag blir ju solokvistare i så fall!

Har hur som helst anmält intresse på en tvåa i byn tillsvidare. Får jag erbjudande om att ta den så får jag då ta ställning till hur jag ska göra. Om jag ska skjuta på min flytt till Spanien eller ta steget och ge mig iväg. Den som lever får se!



lördag 23 januari 2016

Så underbart

Pratade med E tidigare i dag då hon befann sig på en affär i stan för att inhandla lampor att ha i fönstret. Hon var där med en kompis och nu talade jag med henne igen. Då hade dem begivit sig hem till E för att käka middag tillsammans, se på film och svänga ihop en marängsviss. Hon lät så glad och det hördes att hon mådde mycket bättre nu. Underbart!!

Låt det för tusan fortsätta i rätt riktning nu så att hon slipper må så dåligt igen. Fina fina E!


torsdag 21 januari 2016

Utskriven

I eftermiddags skrevs E ut efter arton dygn på psykiatrin och nu hoppas jag att hon klarar av att vara hemma en tid. Jag har lovat henne min soffa och tv när jag flyttar till Spanien. Hon ser så dåligt att tvn kommer att bli ett lyft för henne och allting tar ändå en sådan stor plats i ett magasin att det skulle kosta för mycket att hyra ett stort förråd.
Det går inte en sekund utan att jag tänker på min lilla grå som nu är i hundhimlen. Jag saknar henne så det är inte klokt! Tur att jag har en liten valp som tar upp min tid och tankar. Han är helgo!

Tog mig ett skönt bubbelbad igår kväll. Lilllördag som det var så slank en pilsner ned också ;-). I denna kyla som råder så är det riktigt riktigt behagligt och guld värt att ha ett bubbelbadkar.

Här kommer några kort!


tisdag 19 januari 2016

Ofrivillig Permis

Man kan väl säga som så att E fick en ofrivillig nattpermission då avdelningen hon är på skulle få in en annan patient och inte längre hade plats för henne. Därför fick hon välja mellan nattpermis eller att gå över till en annan avdelning som räknas som hennes " hemavdelning ". Men på den avdelningen går det nu magsjuka så ni kan ju räkna ut vad hon valde.

Jag har faktiskt inte en susning om hur länge E räknar med att behöva bli kvar på sjukhuset men det verkar dra ut på tiden. Mycket tråkigt!

En rackarns lagning rök för mig i kväll! Jag misstänker att det är den tanden som min tandläkare redan för över ett år sedan ville att jag skulle operera bort då det var en infektion i den. Men jag bangade ur och vågade inte! Det har gott rätt bra ändå och när jag har märkt en liten bula i tandköttet så har jag tryckt bort den och jag har inte kunnat borsta just vid den tanden. Men nu gick det alltså åt helvete!

Till saken hör att jag har tandläkarrädsla och bara blotta tanken på en operation får mig att baxna.

I går ringde min brors ena sons före dettas mamma och hade läst i min blogg att vi kanske har lite trubbel med hundvakt. Hon erbjöd sig att passa vovvsingen men det ordnar sig ändå. Tack i alla fall!



R.I.P

I går kväll for vi till veterinären med lilla grå ( dem hade kvällsöppet ) på bestämd tid för att kolla upp varför hon har ätit så dåligt den sista tiden. Prover togs på henne som visade att hennes njurar höll på att lägga av och veterinären sade att det nu inte fanns mer att göra för vår fina vovve. Furix, vätskedrivande medlet som hon har fått en tid klarade inte hennes njurar av så det kunde vi inte ha fortsatt med för då hade det blivit njursvikt. Å andra sidan så kunde vi inte heller ha slutat med medicinen för då hade hon drunknat av vätskan i lungor och hjärtsäcken. Så beslutet var självklart att låta henne somna in för att slippa lida!

Jag satt med Vicky i famnen då hon fick lugnande men när dem satte kanylen och gav henne den sista sprutan så låg hon på bordet. Det gick oerhört fort från det dem gav henne den avlivande sprutan och på bara några sekunder så stannade hennes lilla hjärta.

Jag har inte gråtit så här mycket sedan mamma och pappa dog! Inte ens då Cindy somnade in blev jag så här ledsen. Vicky var min favorithund och vi hade ett mycket starkt band mellan oss. Ända från det hon föddes! Det känns fruktansvärt tomt nu men hon slipper lida och det är det viktigaste.

E är inne på sitt femtonde dygn på psykiatrin! Så här länge har hon inte legat inne sedan jag vet inte när. Förr förra sommaren kanske! Hon mår som sagt var inte alls bra men skulle hem på permis i dag medan hemtjänsten kommer. Hur det ska bli med allting återstår att se men jag är som sagt var rädd för att E inte fixar att bo själv. Återigen kom diskussionen upp med As föräldrar om att varför inte E får en bättre hjälp så som till exempel behandling på Lenagården. Men E vill inte ha den hjälpen och då är det svårt att göra något för att ordna detta. Skulle hon bara med ett endaste ord säga: Mamma, hjälp mig jag vill till Lenagården! Då skulle jag återigen strida för det!

Här sitter jag med ögon svullna och jävliga! Jag tycks förutom att jag har grinat vanvettigt mycket även ha åkt på en ögoninfektion för dem var variga och dana i morse och det kliar i dem.



lördag 16 januari 2016

Fika

I dag frågade en vän om jag ville ses på stan på en fika och det hade jag gärna gjort om det inte varit så att vi hade bestämt att måla köket. Denna vän är en som jag har känt tidigare. En riktigt go kille! Vi har som jag har förstått det gemensamma erfarenheter av psykisk ohälsa inom familjen på ett eller annat sätt. När allting har lugnat ned sig så vill jag gärna ses och snacka om ditten och datten, allvarliga och icke allvarliga saker.

Målningen i köket är så gott som klart! Dessvärre så blev det lite bubblor på tapeten så i värsta fall får man tapetsera i stället. Jag vill att det ska se fint ut inför visning och försäljning i vår / sommar. Jag tänker förmodligen lägga ut det i april hos en mäklare då jag har kommit hem från kryssningen.

Frågade min bror om han kunde köra ned min nya kärra ( nåja nästan nya då ) till Spanien och det gör han gärna men det är inte säkert att han får ledigt där i slutet på augusti eller början på september. Jag vill ha den med mig och kan inte tänka mig att sälja bilen som jag tycker så mycket om. Dessutom så har jag ett garage i anslutning till huset.

Har lärt känna en kvinna på nätet som har hus bara en 20 minuter från mig i Cabo Roig och vi har bestämt att ses framöver. Som ensamboende och svensk så kan det vara tryggt och trevligt med bekantskaper. Jag hoppas förstås på att inte behöva leva ensam i mitt radhus i framtiden ;-).

E mår verkligen skit rent ut sagt och orkade inte med att skriva sms ens en gång. Förbannade jävla skit!


Tillbaka till...

E skrevs i går ut från psyket och har ju haft permission både dagtid och dem senaste en eller två nätterna. Tyvärr så höll det inte alls något länge utan i natt fick hon jobbiga tankar som ledde henne tillbaka till psyket som hon skrev till mig. Fruktansvärt så tråkigt för henne! Inom mig gör det ont och är sjukt plågsamt att hoppas och tro för att sedan bli ledsen när hon dalar och mår dåligt. Ingen mamma vill ju se sitt barn ha så jobbigt som E har det med sig själv. Vad hände när allting verkade så bra?! Jag fattar det inte!

E är anmäld till valpkurs med lilla Albert med start i mitten på februari men vi får se om hon klarar av att genomföra kursen. Vore bra eftersom tanken är att han ska bo hos henne. Men jag befarar att det i slutändan blir så att han får följa med mig till Spanien, att E inte orkar och har tid om hon åker in och ut på psykiatrin i tid och otid. Det håller ju inte att hon åker in på sjukhuset på natten när en hund finns hos henne...
Det gör inte mig något om Albert bor hos mig men jag hoppades att E skulle orka med en hund eftersom jag vet att det är ett bra sällskap på alla sätt och vis att ha en liten pälsboll. Vi får se tiden an förstås och hoppas på att hon tar sig upp igen. Nu skulle hon i alla fall sova vidare eftersom natten hade varit jobbig för henne.

Lilla Albert ska få sig en sele i dag tänkte vi och rullar snart mot zoo för att köpa en sådan och hundmat till honom. Vi har en sele över från dem andra som är nästan ny men den satt inte riktigt bra framtill på honom. En sådan där WG sele eller vad dem nu heter.

Jag var och klippte mig igår! Det som var tänkt att bara bli till en toppning av håret blev till kort frisyr. Jag kan inte påstå att jag är riktigt nöjd då jag tycker att det är för kort i nacken men tröstar mig med att det växer ut. Tur det!



torsdag 14 januari 2016

Mitt blivande hem

Jag fick i dag bilder från mäklaren på det radhus med två sovrum, två badrum, kombinerat vardagsrum / kök och en stor terrass på 32,3 kvm, som jag har köpt i Cabo Roig. Det är inte mycket kvar nu tills dess den står klar men själva komplexet runt om har förstås mycket kvar.

Bilder:














Sova hemma

E hade permission hela dagen igår och var då i sin lägenhet. Hennes pappa kom dit och installerade en bänkdiskmaskin som hon har fått av honom till födelsedagen och bytte propp då elen hade gått i några rum. Hon har sovit hemma i natt och verkade ha sovit rätt så bra. Hennes pappa skulle komma idag igen då proppen återigen hade gått ( samma propp alltså ), så den måste ju bytas och så skulle han sätta upp några tavlor åt E.

Känner mig slut som artist i dag! Vaknade tre i natt av att lilla Albert gnällde. Tog ut honom så att han fick kissa och bajsa och fastän han somnade om direkt så kunde naturligtvis inte jag göra det. Låg vaken till strax efter 05 och vid 06 var det dags att kliva upp. Vicky propsade i alla fall inte på att vilja dricka vatten eller gå ut och kissa utan sov i godan ro i sin hundsäng i sovrummet. Men till saken hör att vi skippade den vätskedrivande tabletten till lunch och kvällen för att se hur det då blir. Skulle hon bli hostig igen så får vi låta henne somna in lite tidigare än i slutet på februari. Det är hemskt att sitta och skriva om att man ska ta bort sin älskade hund och det är hemskt att behöva planera det men vi har längre inte något val. Hon ska inte behöva lida och vi orkar inte truga i henne mat, fiffla med medicinerna som hon hittar i allting som vi stoppar in dem i. Nu kör vi i alla fall med leverpastej och det verkar gå bättre. Peppar peppar....I går och i förrgår åt hon förresten massor av Frolic och har varit superpigg så det känns ju märkligt att ta bort henne. Å andra sidan så kommer vi att vara på resande fot mest hela våren och ingen vill eller orkar passa lilla grå då hon ska ha medicinerna och får ont i nacken ibland samt äter dåligt. OCH går upp på natten!

För drygt ett år sedan köpte jag en sprillans ny bil som jag bara älskar. Den är riktigt trevlig att köra och jag kan inte tänka mig att sälja den när jag bosätter mig i Spanien. Har beslutat mig för att köra ned den och regga om den där nere. Min bror kan säkert köra! Jag pröjsar allting och han agerar chaffis så var den saken löst.

Var och handlade och provade att lämna valpen ensam med dem andra hundarna i en halvtimme. Lämnade mobilen hemma på inspelning och det visade sig ha gått hur bra som helst. Någon gång gnölade han och skällde men Baltazar sade åt honom på sitt sätt som han gör genom göra ett slags ljud ifrån sig och då tystnade Albert. Nä nu får det nog bli en....



onsdag 13 januari 2016

Apodos

E är fortfarande inskriven men i går så sade hon att det blir nog inte många dagar till på avdelningen. Jag hoppas framför allt att det vänder nu så att hon får börja på att må bättre. Det är inte roligt att se henne ha så där jobbigt inombords och jag är så ledsen över att hon rasade igen men tror att det ändå ska bli bättre och bättre. Hon trivs ju i sin lägenhet även om hon nu inte hann bo där så länge innan hon åkte in och jag är tämligen säker på att med hemhjälpens insatser så kommer det här att bli toppen för E. Det gör att jag känner att jag med gott samvete kan flytta till Spanien. Jag har givit av mig själv till hundra under många år och alltid funnits där för mina döttrar i ur och skur. Nu när dem är vuxna och står på egna ben ( nåja nästan då ), så är det min tur att tänka på mig själv. Som det känns nu så är jag rätt sliten och längtar verkligen till mina resor i vår.

E berättade att hennes behovsmediciner som hon inte har fått ta hand om på länge på grund av självmordsförsöken och allt smusslande med pillren ska hon nu slutligen få i sin apdos. Ni som inte vet vad en apdos är: Apoteket portioner medicinerna i små påsar som är datummärkta samt tidsmärkta för att underlätta för personen som tar många mediciner. Dessutom så är det en sköterska som avlämnar dem sedan till E. Så fattar jag det i alla fall!

I natt väckte lilla grå A igen! Hon behövde dricka vatten och kissa som vanligt numera på nätterna. I samma veva så gjorde valpen sina behov inomhus! Ja nu kan man ju så klart hålla sig för skratt om natten men i efterhand så tänker man att det är helt galet. Jag hör dåligt så jag hör inte när lilla grå pockar på att få gå ut på nätterna men stackars A ska ju upp och jobba. Vi känner att det här är ohållbart i längden och jag vaknade också i natt då när Abbe hade lagt en korv i sovrummet. Behöver jag säga att det stank!! Sedan hade jag hur som helst jättesvårt att somna om och känner mig lagom mör i dag.

Det går inte att ge lilla grå hennes urindrivande tabletter utan att hon blir extremt törstig och naturligtvis kissnödig efteråt men vi håller på att gå på knäna av allt detta och diskuterar nu när vi ska låta henne somna in. Jag vill verkligen inte det för hon är pigg stundtals och som den gamla Vicky vi alltid har haft men man ska ju orka också....

I maj ska jag vara bortrest en stor del av månaden. Först fyra fem dagar i början på maj då vi åker till Barcelona över min födelsedag och sedan sex dagar i slutet på maj då vi åker till lägenheten i Cabo Roig. Es pappa åker ju till Thailand mellan den 1 - 27 maj så det kan bli knivigt OM E skulle bli dålig och behöva läggas in under denna tid. Vi tar för givet att hon då har Albert igen! Men vem som ska hjälpa henne med passningen av honom om hon blir inlagd då vi är borta återstår att se. Jag frågade dem som äger papporna till våra hannar men dem sade nej och jag är inte förvånad för det har dem gjort senaste gångerna vi har frågat om hjälp med hundpassning. Kommer inte att ställa en sådan fråga igen! A var säker på att hennes föräldrar inte heller vill ställa upp om det krisar så som sagt var så vete tusan hur det då ska lösa sig.



tisdag 12 januari 2016

Besök

I förmiddags var jag med Abbe ( valpen ) till veterinären för vaccination. Han märkte inte ens att hon stack honom. Passade på att fråga lite om det här med rabiesvaccination och pass för hundar eftersom jag tänker ta med mig Daisy vid flytt till Spanien. I höst kommer jag om hon mår bra så här på ålderns höst att låta vaccinera henne.

E hade permis i dag och var först hemma hos sig en sväng innan hennes pappa skjutsade henne hit. Jag stekte pannkakor aom hon hade efterfrågat. Det blev nog bara 1,5 timmes besök och hon såg ut att ha det väldigt jobbigt med sin ångest vilket jag såg på hennes mun. Jag känner min dotter rätt väl och vet också av egen erfarenhet hur det kan bli. Hur som helst så var det trevligt att träffa henne även om det blev ett kort besök. Vi skjutsade sedan tillbaka E till psyket. Hon hade ingen medicin med sig och jag vet inte om hon inte fick ta med sig någon heller. Dem tycks ha gjort ändringar i medicineringen för henne. Förmodligen höjt upp någon dos eller bytt piller som dem ju är så duktiga på...

Nu längtar jag iväg till mina resor! Att få koppla av och bara tänka på sig själv ska bli underbart. Sedan i april så ska jag lägga ut huset till försäljning hos någon mäklare och flyttar nog senast 1 september till Cabo Roig. Det kan bli ensamt men jag hoppas på besök av vännerna och brodern samt döttrarna.

måndag 11 januari 2016

Utebliven permission

I dag var det tänkt att E skulle skrivas ut men hon har inte ens haft permission och visste inte heller när hon blir utskriven. Så bra är det definitivt inte med henne! Så förbaskat tråkigt!

Jag fick i dag veta att jag ej blev tilldelad lägenheten som jag hade sökt men känner endast lättnad då jag de senaste dagarna har funderat återigen på att bosätta mig i Spanien. I dag bestämde jag mig för att detta är sista vintern på mycket länge i Sverige för min del och jag kommer inte att söka fler lägenheter här hemma. I februari åker jag ned samt i maj till min lägenhet i Cabo Roig och får då chansen att verkligen känna efter hur det känns. Är det så bra som jag hoppas så slår jag till och säljer min nuvarande bostad, tar med mig Daisy och blir spanjorska. Jag måste tänka mer på mig själv och min hälsa och för mig är det nog det enda rätta.
Jag behöver dessutom distans till allting här hemma!

Lilla grå fortsätter och äter dåligt! Två tre skivor falukorv och några få kulor har hon fått i sig i dag men i övrigt så ratar hon både torrfodret och Frolic. Vi diskuterar mycket det här och mitt hjärta brister vid insikten om att vi snart inte kan fortsätta så här utan måste låta henne få somna in. Hur fan jag ska klara av det vet jag inte men jag tror inte att jag kan vara den som åker till veterinären med henne och ser på när hon får sprutan.



söndag 10 januari 2016

Permission

E har i flera dagar haft permission nu men förhoppningsvis så blir hon utskriven under morgon dagen, alltså måndag. Beror förstås på hur hon mår! I går kväll smsade jag henne men fick inget svar, smsade igen ett par timmar senare utan svar och ytterligare ett tag senare så ringde jag henne men kom bara till svararen. Den gamla oron över om hon hade gjort sig något, låg på mava eller något liknande utan att vi fick vetskap om det kom över mig. Jag HATAR denna förbaskade oro som jag har fått leva med i så många år och det enda jag vill är att få lugn och ro inombords. Att E aldrig mer ska må dåligt, att hon är så stark i sig själv att självmord aldrig är ett alternativ...

Hur som helst så fick jag tag i min dotter till slut! Allting var lugnt - Ja så lugnt som det nu kan bli när man som henne inte mår riktigt bra. Hon var i alla fall tillbaka på avdelningen och hade haft telefonen på laddning. Jag tror inte att dem får ha telefonen på laddning inne på själva avdelningen på grund av självmordsrisken hos dem intagna så förmodligen låg hennes mobil i personalrummet. Eller något sånt!

Livet med valp är roligt och givande men samtidigt oerhört påfrestande när han ska tugga på precis allting. Däremellan retar han gallfeber på de övriga hundarna men ack så söt han är. De sista två dagarna har varit lite lugnare och jag har haft hjälp av A.

Lilla grå hänger kvar och är ju mattes egen favorit! Hon har ibland svansen uppe och ser riktigt pigg ut och i de stunderna tänker jag att inte tusan kan vi ta bort henne.
Men hon äter ganska dåligt och ser ut att ha magrat av lite.Vi har försökt med hemkokt mat med ris, nötfärs och morötter vilket hon åt av några gånger men sedan ratade. Innan dess hade vi givit henne Frolic men även det började hon att rata. Vi har givit korvbitar till henne som hon älskar och testat fodret igen som hon faktiskt åt en halv dl av i går kväll utan att verka få ont i mun eller nacke. Frolic har även det gått bra på slutet igen fastän inte i stora portioner. Det ihop med att hon ska trugas i medicinen eller snarare luras i medicinerna med hjälp av korvbitar gör det hela ganska jobbigt. Dessutom så som i natt så väckte hon A först klockan 02 för att hon var törstig. Sedan klockan 05 var det dags igen men då ville hon ut och lägga sig i hallen. Klockan 06 var det dags att kliva upp och släppa ut valpen. Behöver jag säga att A var totalt knäckt och nu sover igen! Så jag är uppe med hundarna! Som också sover nu haha! Kunde ju jag med ha gjort då....




fredag 8 januari 2016

Sliten

Det var så trevligt att tjejerna dök upp i går om än E såg ut att må väldigt dåligt och dem bara stannade i ungefär en timme. Vi hann inte mer än sätta oss till bords så kom hennes syster med en mycket onödig kommentar som fick E ledsen. Ja hon grät ju inte men tårarna var inte långt borta! Hennes syster ifrågasatte det här med valpinköpet och hur hon ska kunna ta hand om honom till exempel i maj när jag åker bort. Hon menade på att det finns ju inga garantier för att E inte måste läggas in på sjukhuset igen och visst är det så men det sänkte E att höra syrran säga så. Vidare så sa systern att vem ska då ta hand om honom om jag åker bort och E läggs in. Så sant så sant men problem är till för att lösas och detta var inget som E nu behövde höra och i natt hade hon sänt mig ett sms om att hennes syster har rätt och att E inte ska ha några djur samt att en sådan här sak verkligen kan få henne att må så dåligt. Ordagrant så skrev hon fy fan vad en sån sak kan få mig att må så dåligt...

Nu vet jag ju inte om det var hennes systers kommentar eller allt det här med dåligt samvete över att inte orka men jag har försökt få henne att förstå att hon bara är människa och gjorde så gott hon kunde och att vi är en familj och i en familj, så hjälps man åt. Att hon inte ska ta systerns ord så hårt!

Nu sover lilla valpen efter en kort promenad i kylan och mat i magen. Så har han ju hunnit lägga en korv också på mattan så klart. Matte hann inte vara med och känner sig rätt sliten med hjärtklappning. Konstigt att man inte orkar på samma vis som förr om åren!

Trevlig helg till er alla!



torsdag 7 januari 2016

En sämre tid

I eftermiddag har jag haft mina båda döttrar här och mitt barnbarn på tårta. E hade haft permission idag men skulle nu tillbaka till sjukhuset. Hon såg faktiskt inte alls ut att må bra min stackars flicka så hon är helt klart inne i en sämre tid nu. Hon får ett speciellt spänt uttryck i ansiktet och på munnen när hon har ångest och lite ansträngt att andas. Kanske att jag ser det mer än andra eftersom jag själv har haft dessa bekymmer tidigare om åren. Hon blev glad att träffa lilla valpen och hur glad Albert blev ska vi inte ens prata om. Överlycklig! Men jag börjar undra om hon kommer att orka överhuvudtaget även framöver. Det ställer till det för mig som har en massa resor inbokat i vår med start i slutet på februari. Visserligen så kan nog hennes pappa finnas där och ta valpen när det behövs och han är ledig men i maj ska han själv resa bort under nästan hela månaden och jag åker till Spanien under två veckor i maj. I och för sig inte efter varandra så det kan hända att E fixar de här veckorna utan att behöva läggas in. Förhoppningsvis!

Jag känner mig lite sliten och har det småjobbigt med stresshjärtat som går igång för det minsta stress jag utsätts för och nu med valp i huset och en halvrisig gammal tik, så är det mer stress än vanligt. Ja om man bortser från stressen över att ha en självdestruktiv dotter förstås...

Bild på tårtan!



onsdag 6 januari 2016

25 år

I dag min fina flicka så fyller du 25 år och jag minns så väl den dagen du och din tvillingsyster kom till världen. Jag hade redan den 4 januari fått värkar och öppnat mig 2 cm när jag kom till sjukhuset. Men tio veckor var det kvar av graviditeten så doktorn ville behålla er i min mage. Dessvärre så gick det inte då ditt hjärtljud var så dåligt och på eftermiddagen den sjätte januari 1991 runt 15 tiden förlöstes du och din tvillingsyster. Ni hade en gemensam moderkaka och all näring hade gått till din syster så du var lite klen. Du kämpade för ditt liv och trots två hjärnblödningar och andra svårigheter så överlevde du och idag blir du då alltså hela tjugofem år. Lika gammal som jag var när du föddes! Jag hoppas att du får en fin födelsedag min älskade flicka trots att du firar den som inlagd på den slutna avdelningen på sjukhuset.

måndag 4 januari 2016

Inlagd

Nu lade E in sig själv i eftermiddag / kväll! Hon åkte dit och väntade i flera timmar på att få träffa en läkare för inläggning. Jag är på sätt och vis stolt över henne, att hon tog det beslutet att söka hjälp innan det gick för långt. Men jag är samtidigt ledsen över att det måste bli så men även glad över att hon inte skadade sig. Jag tröstade henne med att det är länge sedan hon nu låg inne och då var det bara ett dygn och det är länge sedan hon skar sig vilket är en stor framgång. Hon blir säkert inte långvarig på psyket denna gång heller och när hon kommer ut så har hon förmodligen hemtjänsten som kan finnas där för henne i hemmet. Jag hoppas också på att kunna komma närmare snart. Har varit och tittat på lägenheten i kväll men ligger som sagt var på sjätte plats. Lägenheten i sig var stor och rymlig men det var otroligt lyhört i den. Vi hörde deras grannars teve! Jag frågade även om det är livligt i huset och jooo det var det ju. Dem har fått anmäla till bostaden om att det har varit livat. Det lät inte kul men man får antagligen gilla läget OM jag får den.


Som jag trodde

E hade mått dåligt i natt fick jag veta när jag sent omsides fick tag i henne. När hon inte hade lyckats att nå mig så ringde hon sin kompis som bor i byn och som kom hem till henne. Det är en sann vän det! Det lät lite bättre i dag men inte hundra bra så jag blir inte förvånad om hon åker in. Hon hade i alla fall inte skadat sig och det är så starkt gjort att klara sig från det. Heja heja min flicka!

Hädanefter ska jag ha min telefon på sanna mina ord! Dessutom så tycker jag att hon borde få ha hand om sin medicin själv så att hon kan ta en Sobril vid behov. Hon har även skaffat sig ett medicinskåp och jag tror inte att hon skulle ta en överdos igen. Säker kan man ju inte vara men det är vad jag tror!



Nytt År

Så var det nytt år igen! E trivs bra i sin fina lägenhet och har verkligen blomstrat upp och strålar på ett annat sätt än tidigare. Hon tycks mycket starkare i sig själv! MEN orkade inte riktigt med en valp också just när det gäller att få honom rumsren så nu bor han hos oss tillsvidare. Vi bor så bra till att det är lätt att släppa ut honom om det krisar. E kände nog besvikelse framför allt på sig själv för att hon inte fixade det men jag försökte få henne att förstå att det inte är konstigt. Det ÄR jobbigt för vem som helst och är man själv så blir det ju ännu jobbigare. Hur som helst så i natt vid halv tolv tiden hade E ringt till mig men jag hade somnat och stängt av ljudet på telefonen, så jag märkte aldrig det. Jag förstår ju att hon förmodligen mådde dåligt och behövde skjuts till psykiatrin eller något sådant. Gissa vem som förbannar sig själv över att ha stängt av ljudet på telefonen....Men jag trodde att det var bra nu med henne som jag skrev längst upp. Hon har mått så bra även om jag blev lite orolig nu när hon inte orkade med sin lilla valp och fick dåligt samvete över det fast hon inte borde ha det.

Jag har försökt att nå E hela morgonen och även hennes pappa men vi får inget svar. Endera så sover hon eller så har hon åkt in igen och inte har tillgång till telefonen. Jag hoppas på det första alternativet och hoppas att hon inte har gjort sig illa på något sätt nu när hon har klarat sig från det så pass länge. Men hon har vissa svårigheter att komma till skott med saker och ting i sin lägenhet har vi märkt. Som till exempel att fixa sig något att äta! Flera gånger har hon skippat middagen och det är ju inte så bra. Det kan ha blivit något skräp som chips och sånt i stället. Tur att hon får hjälp av hemtjänsten snart! Det blir även bra att jag flyttar till byn igen. När det nu blir! Anmälde intresse på en stor trea på bottenvåningen med balkong men hamnade på sjunde plats och den åttonde går tidsfristen ut, och jag ligger på sjätte plats nu. Chansen är liten att jag får den tyvärr!

På nyårsaftonen skulle vi bort på middag men jag hade en gräslig huvudvärk och ont i kroppen så jag blev hemma. Lika så bra det för hundarna det vill säga fyra av sex blev rädda av raketerna och smällandet som började redan vid sex sju snåret. Lilla grå hässjade och darrade väldigt mycket samt hoppade upp både i barnbarnets säng och i vår där hon kissade flera gånger under samma stund tror jag. Vi tror i alla fall att det var hon som gjorde det! Åtminstone i barnbarnets rum för det var bara lilla grå som var uppe i den sängen då.

Jag förbannar dessa jädrans fyrverkerier och önskar att ett förbud infördes och att ALL försäljning upphörde. Lilla grå har ju dessutom dåligt hjärta så jag trodde att hennes sista stund var kommen...

E hade två kompisar på middag på nyårsaftonen och dem verkar ha haft jättetrevligt tillsammans och åt tacos.

På nyårsaftonen blev jag tokstressad av hundarnas oro och fick värsta hjärtklappningen. Den släppte inte förrän dagen där på! Men på kvällen körde den igång igen. Jag hade tagit mig ett varmt bubbelbad och riktigt kopplat av med tända ljus och en öl. Mådde prima men kände att det var lite väl varmt i badet! Klev upp och satte mig vid datorn! En stund senare kände jag att pumpen började att rusa igen och gick efter ett tag ut till köket till A. Där höll jag på att svimma och flåsade som en ångvält och hade ett riktigt jobbigt tryck över bröstet. Jag satte mig till slut på golvet och sedan fick A hjälpa mig till sängen. Tog sprayen och efter ett tag så lättade det men lite hjärtklappning hade jag kvar trots allt. Jobbigt!

Önskar alla en god fortsättning med hopp om ett bra 2016

Bjuder på kort på vår lilla fina sheltie! Den killen kan softa ;-)





När någon inte vill

För några dagar sedan skrevs vår flicka ut igen och peppar peppar jag hoppas att hon kan vara hemma tills hon åker till mig om en vecka. Sed...