onsdag 23 mars 2016

Glad Påsk

Jag vill börja med att önska er alla en riktigt glad påsk! Själva åker vi ju nu på lördag till Stockholm och sover över en natt på hotell på Arlanda innan det på söndag morgon bär i väg till Dominikanska Republiken. Jag har så gott som packat klart och är snart redo för en rejäl avkoppling som känns väldigt nödvändig. I morgonkväll ska två av hundarna överlämnas till hundvakten, på fredag ska den tredje till sin hundvakt och eventuellt så hämtas den fjärde, lilla valpen i eftermiddag. Han ska ändå på valpkurs med E som blir utskriven från psykiatrin i dag efter elva dagars vistelse på sjukhuset. Nu kan vi bara hoppas på att hon kan vara hemma ett tag. Gärna så mycket som möjligt medans vi är borta så att Albert kan vara där mestadels även om Es pappa finns tillgänglig också.

Det här med hennes smådjur....Es pappa skulle ta ett snack med henne om hur besvärligt det faktiskt blir och är med dem när hon åker in så ofta. Hoppas att hon förstår! Samtidigt så vill vi inte sänka henne mer på grund av det där. Det är en svår fråga eftersom att E tycker så mycket om sina djur!

Vi får se hur allting slutar!



måndag 21 mars 2016

Smådjur

E är kvar på sjukhuset men förhoppningsvis så kan och får hon skriva ut sig i dag beroende på om hon mår tillräckligt bra. Vi ser gärna att hon kommer hem nu till sina smådjur för hennes pappa är sjukt less på att åka dit varje dag och titta till dem, ge dem mat och vatten och så men å andra sidan så behöver dem den tillsynen och E rår ju inte för att hon läggs in. Det är bara det att när hon bodde på sitt gruppboende så fanns personal som kunde gå in till henne och se till att djuren fick mat och vatten men nu är det ju inte så. Djuren blir lämnad ensam för mycket och det känns verkligen inte bra. Det KAN omöjligt kännas bra för vår dotter också och Es pappa tycker att hon ska sälja dem men hon vägrar in i sten. Jag förstår henne också men hon kan ju behålla hamstrarna och sälja marsvinen. Dessutom så har hon Albert om hon vill! Tror dock att den rätta viljan inte finns vad det gäller honom. Så är läget och hon är inte glad på vare sig mig eller sin pappa för att vi börjar ställa krav gällande djuren. Men oavsett vad för djur det är så ska dem inte vara ensam så länge tycker vi och det står vi för. Dessutom så tycker hennes pappa efter att ha sett hur hon lämnar mat framme och åker in, matlådor, pizza osv utan att slänga eller ställa in i kylen eller frysen att hon tydligt inte fixar att bo själv. Han tycker att hon borde få fara på ett behandlingshem för att hon ju bara blir sämre. Även där vägrar hon i i sten...hon ska inte på något jävla behandlingshem skriver hon. Tjurig unge det där!

Vi får se hur det går nu när hon kommer hem och hur länge det dröjer innan hon åker in igen. Själv far jag ju på lördag och hoppas att hon kan klara sig hemma och hjälpa sin pappa med valpen under de veckorna vi är bortresta. Skönt nog så har det även ordnat sig med en back up i maj ifall E måste läggas in. En kompis som har en border terrier valp som Albert gillar kan ställa upp om det krisar. Tack för det fina Å!

Tänker mycket på min kusins bortgång! Tänker på moster och morbror och deras ofattbara förlust. Hur ska dem ta sig igenom detta?!

I dag skulle jag ha varit hos tandläkaren! I detta nu faktiskt men jag avbokade. Dels för att jag är lite förkyld men framför allt för att jag fegade ur. Jag har inte styrkan inom mig just nu att genomföra en dragning eller rotfyllning som jag ju vet skulle bli av. Skittand! Önskar att den trillade bort av sig själv...






lördag 19 mars 2016

Utebliven permis

I dag skulle min kära dotter ha haft permission men den blev inställd av läkaren. E hade mått så dåligt i natt att dem gav henne lugnande och hon har inte så mycket minne av natten som var. Jag blir förtvivlad när jag hör hur illa det är med henne. Tvångsvård och uteblivna permissioner samt lugnande. Jag vet inte om det blev i flytande form, tablett eller injektion men det behövdes i vilket fall som helst. Lugnande brukar hon ju få men då handlar det om Sobril!

Det bekymrar mig att vi ska bort samtidigt som hennes pappa i maj! Hon måste ju ta ansvar för Albert själv under tio dagar och bedyrar att hon inte kommer att läggas in under de dagarna men jag blir ändå orolig. Vi har ingen back up då ifall det blir sjukhusvistelse för henne och skulle ändå inte vilja att vem som helst passar honom. De andra hundarna har det löst sig för i alla fall! Hade jag vetat detta att hennes pappa också åker bort hela maj så hade jag nog inte bokat två resor under samma månad som honom. Men vi kan inte avboka resorna utan att förlora pengarna och det känns tjymigt.

Om en vecka bär det av!



fredag 18 mars 2016

Livet är skört

Jag har inte fått mycket till sömn i natt! Tankarna snurrar runt runt och sorgen över att ännu ett liv har slocknat. Hans son dog 24 november och i december skrev min kusin på grabbens fb sida att han älskade honom och var sonen än befann sig så skulle min kusin snart komma till honom. Nu blev det så!

Jag minns alla våra sommarlov ihop! Alla våra jul och våra påskfirande tillsammans under vår uppväxt. Minns den sommardagen när jag ställde mig på ett par vattenskidor och N körde ut med deras gröna motorbåt långt ut mot Bjurn med mig där bakom. Jag var inte så jättebra på det där men stod då kvar tills vi var tillbaka till land igen. Jäkla N hade velat jävlas med mig och därför åkt ut så långt. Jag var dödligt trött i benen kan jag lova och mamma och moster skällde nog på honom om jag inte minns fel.

Ett annat minne...vi ligger en sommar dag uppe på vinden i deras stuga i varsin soffa och lyssnar på Pink Floyd. Tills våra mammor ropade ut oss till solen! Jag minns också när jag kom hem från Saudi och N frågade mig om jag hade något röka till honom. Ja på den tiden strulade jag med droger och så gjorde även han. Men naturligtvis så hade jag inget och hade jag haft det så hade han ändå inte fått något av mig.

Jag klarade mig och lade av i tid men det gjorde inte han...höll sig ändå drogfri i flera år men suget var för starkt och trillade dit igen. Älskade kusin du borde ha hållit ut, du borde ha kämpat mer och inte släppt taget om livet endast femtio år gammal. R.I.P!!

Detta väcker även min oro för E! Jag är skiträdd att hon ska ta sitt liv. Att gå med den rädslan är fruktansvärt och att inte kunna göra något för att hon ska vilja ta emot mer hjälp medan hon kan. Är hon död så är hon...det känns som att jaha ska det hända henne också...denna känsla....detta pendlande mellan hopp och förtvivlan. Så jobbigt!






torsdag 17 mars 2016

Sorg

Jag fick i kväll veta att min kusin har dött! Jag ringde direkt till min moster som berättade att dem fick veta det i går men ännu inte vet orsaken. Om han tog sitt liv eller dog i en överdos! Till saken hör att min kusin har varit pundare under många år men blev drogfri, träffade en fin tjej som också blev drogfri, skaffade hus och fast jobb, samt tog tillbaka körkortet och blev hepatifri efter behandling. Han hade allt men mådde ändå inte bra och började om med droger! Även hans ena son hade problem och tog sitt liv för några månader sedan lika gammal som mina döttrar. Detta tog så klart hårt på min kusin och han ville inte leva skrev han. Jag förstår honom till fullo! Skulle min älskade E avsluta sitt liv så vill inte jag heller leva. Jag skulle inte klara sorgen!

Mina tankar går till familjen i deras stora sorg! Vila i frid N och hälsa till mamma och pappa!



Orkar inte prata

Provade att nå min dotter i dag men hon svarade inte och det visade sig att hon inte orkar prata i dag heller. Fasen att E ska må så här! Inlagd och inte orka prata med mig eller sin pappa medan vi går hemma och oroar oss.

Tanken var väl att hon skulle skriva ut sig i dag men läkaren satte ett LPT på henne igen. I stället! Det klart....mår hon så dåligt att dem måste ta till tvångsvård så är det bättre att hon är kvar på psykiatrin för jag vill inte få ett samtal om att hon har tagit sitt liv eller själv hitta henne död i lägenheten. Jävla skit!

Troy har funnit en plats i mammas fåtölj som stod i hennes sovrum medan hon levde. Egentligen så är jag inte så pigg på att hundar ska ligga i den då det är ett kärt minne och en fin fåtölj. På tal om hundar så pissade Albert, vår valp, i soffan i dag. En nästan ny tygsoffa!! Tur jag har ett medel hemma som tar bort pisslukten som jag har sprayat på i massor. Men tror vi byter tillbaka till As skinnsoffor som står hemma hos dennes föräldrar så får E ta denna soffa i stället. Skinn är lättare att rengöra!






onsdag 16 mars 2016

Fortfarande inlagd

Ja som överskriften säger så är E fortfarande inlagd och i dag var det då inte alls bra med henne. Jag smsade i morse men fick inget svar. Ringde ett par gånger under dagens lopp men första gången så svarade hon ej och vid andra försöket så klickade hon bort samtalet. Jag smsade en andra gång då det kändes viktigt att höra om hon var hemma eller inte eftersom att hon har smådjur som ska ha mat och vatten. Fick till slut ett sms om att hon inte orkade prata!

Jag gick i dag och funderade på det här med min dotter! Ska det verkligen vara så här år ut och år in? Ska hon aldrig bli helt frisk och ska hon åka in och ut på psyket på detta vis?! Det är så förbannat sorgligt och smärtsamt att E aldrig få må riktigt riktigt bra en längre tid, att hon aldrig får vara ifred för den där mr ågren som sitter på hennes axel och dominerar. Jag tänkte också på att alla planer och kurser grusas jämt av hennes mående. Varje torsdag går hon på ridskola men det är egentligen inte så många gånger som hon har kunnat gå av olika orsaker. Endera så har E varit inlagd eller så har hon mått dåligt och varit för trött. Samma är det med valpkursen! En gång har hon kunnat gå med Albert på kursen. Jag har inte heller kunnat komma mig i väg då A har varit borta ( måste ha sällskap i bilen eftersom Albert är åksjuk ), Es pappa har jobbat och ja E själv är ju oftast inlagd eller för trött. Det blev en dyr kurs för inget! I kväll blev det naturligtvis också inställt för oss och det är mest synd på Albert, som behöver träning och vi som behöver tips och ideer på hur man tränar en valp. Nu kan jag en del ändå så jag kör på här hemma med honom så gott jag nu kan. Men synd är det! Hade jag bott i byn nu så hade jag bett min vän M att följa med och det hade han säkert också gjort. Men som läget är nu så är det hopplöst att få en lägenhet i Holmsund. Helt omöjligt!

Om tio dagar bär det i väg på kryssningen! Det ska bli jättekul och otroligt spännande och inte minst väldigt nödvändigt för jag känner mig på gränsen till utbränd. Det blir för mycket med alla hundar, letandet efter en annan bostad, renoveringen av denna bostad som drar ut på tiden så förbaskat och oron för E som ständigt finns där. Ibland känner jag bara för att lämna allting och dra i väg till min lägenhet i Spanien. Att vaccinera Daisy och Albert och flytta dit för att få lite distans till allting! Vi får se hur framtiden ser ut. Jag kanske inte får tag i någon lägenhet i byn och då kan det mycket väl hända att jag flyttar bara för det.

Titta vilket fint kort på Albert!





söndag 13 mars 2016

Det var visst inte så bra

Fick nyss veta att E är inlagd igen! I natt någon gång åkte hon in men hon var ändå på rätt gott humör. Jag blev väldigt förvånad då jag tycker att det har låtit som att hon har mått bra sista tiden och jag brukar inte ha fel i min känsla. Tycker fortfarande inte att det är så illa trots att hon är på sjukhuset igen för hon skrattade och lät rätt uppåt när jag skojade lite med henne i telefonen.

Frågan är om det blir någon valpkurs för henne på onsdag....tvivelaktigt....hittills har det bara blivit ett kurstillfälle med Albert. Två gånger har hon missat och en gång har det varit inställt! Men kan inte hon fara på onsdag så måste vi lösa det på något annat sätt. Jag kanske kan fara men måste ha med mig någon som sitter med Albert i famnen eftersom han blir så fruktansvärt åksjuk annars. En vanesak hoppas jag! Annars får vi ett litet helvete!

Trist det här med E...mycket tråkigt :(



Lugnt läge

Det händer inte så mycket nu vare sig hos mig eller hos E! Hon mår så pass bra att hon kan vara hemma och det glädjer mig otroligt mycket. Men när man har levt i det här under så många år som vi har gjort, så finns det alltid ett MEN....det är svårt att hoppas och tro när vi av erfarenhet vet att hon förr eller senare dimper ned igen i det där sorgliga måendet och måste bli inlagd. Det är oerhört jobbigt att pendla mellan hopp och förtvivlan som vi har gjort under alla år och man vågar knappt tro på en förbättring och framför allt ett stanna kvar i det bra måendet. Naturligtvis så har det blivit bättre - mycket bättre om vi bortser från den här sista svackan där E var ganska illa däran. Jag förstår trots allt varför läkaren satte henne på ett LPT efter att hon först hade kommit in frivilligt. Jag oroade mig jättemycket för E under den perioden då jag såg hur enormt dåligt hon mådde.

Nu gläds jag som sagt var åt att hon är piggare och skrattar i sina sms och under samtal. Ni anar inte vad lycklig såna stunder gör mig. Det är ett stort lyft att hon bor i en egen lägenhet och också verkar fixa det nu tack vare hemtjänsten. Utan dem så hade det aldrig gått! Prisa Evita Care i Umeå och dess vd Maria!! Världens underbaraste tjej!

Nu börjar det att dra ihop sig för vår resa till Karibien! Två veckor kvar exakt i dag och nedräkningen har börjat. Jag längtar vansinnigt mycket men kommer sannerligen att sakna hundarna. Främst Albert! Hoppas att E och hennes pappa fortsätter träna honom i att gå fint för det behövs verkligen. Jag hade kört igång med det innan min avresa till Spanien och tycker att han var riktigt duktig men när jag hämtade hem honom igen så var det som totalt bortblåst. Nu efter en vecka har jag fått hyfsat koll på det där igen med Albert. Han börjar vara stark så jag vill verkligen att han lär sig att gå fot för annars blir det ett helvete att ta ut honom på promenader. Jag hoppas att min vän Micke kan hjälpa E med lite uppfostran under min frånvaro nu när Albert ändå ska vara hos henne och hos hennes pappa. Dem kommer väl att turas om! Micke är duktig på hundar och bor i samma by som E så kanske att dem kan ta en promenad tillsammans ibland under de här tre veckorna.

Jag letar fortfarande bostad i byn! Har annons ute på Blocket och i vår dagstidning men det är fasen omöjligt att finna någon lägenhet. Inte ens där är det något ledigt! Sedan så måste det vara på bottenplan och det ska finnas en balkong eller terrass och då blir det förstås ännu svårare. En trappa kan funka men där går gränsen.

I natt var vår äldsta tik dålig i magen! Halv tolv i natt signalerade hon att det var bråttom ut. Väl ute tjormade hon på länge och omständigt innan hon satte sig för att göra tvåan som var ganska lös.

Två timmar senare var det dags igen och samma procedur upprepades. Väldigt vad tid hon tar på sig för att skita....

En timme senare alltså 02.30 väckte hon mig för tredje gången och hade lika bråttom ut men när hon har kommit sig ut på gården så är det inte så bråttom längre. Hon har tydliga problem med bajseriet då det kommer lite åt gången men nu löst då förstås. Vi får nog ta henne till en veterinär innan vi åker! Det är inte magsjuka utan handlar om något annat! Kanske analsäckarna! Vanligtvis så har denna fina och goa tik en järnmage och brukar aldrig ha några som helst problem med magen men detta småskitandet har pågått en längre tid nu fast då har det inte varit löst.

I går skrev jag till min kusin som är hjärtspecialist! Jag förklarade läget och hur det kan bli för mig. Han svarade med att han tycker att jag borde uppsöka akuten nästa gång för att dem ska kunna göra ett EKG under tiden som hjärtat slår så där fort och hårt. Han tyckte också att det kunde vara läge att låna ett slags långtidsekg apparat som jag själv startar när hjärtat börjar slå fort men att då måste jag förstås lära mig hur apparaten fungerar. Han skrev också att det kan vara förmaksflimmer men även att det finns så många olika orsaker till detta problem. Nåja! Jag får se hur det blir framöver!


Så här ser skeppet ut som vi ska äntra!



tisdag 8 mars 2016

Valpkurs

E har kunnat vara hemma ett bra tag nu men lät inte hundra idag när jag talade med henne. Hoppas dock på att hon inte behöver åka in igen. Hon hade ätit middag hos sin pappa och dem skulle åka hem till henne och skruva ihop en byrå, som E köpte i går på IKEA. Jag gav henne en slant till inköpen då hon själv har så dåligt ställt. Men som jag sade till henne så är nu banken stängd ;-)!

I morgon kväll är det valpkurs igen! E tänker gå men får se om hennes pappa kan följa henne för själv har jag nog inte riktigt tid. Vi får se!

Fick svar på mitt långtidsekg som var helt okey! Undrar förstås vad tusan det är då som ställer till det för mig. I Spanien en eftermiddag när vi satt och solade på terrassen så fick jag återigen plötsligt hjärtklappning och en puls på 104 slag per minut. Bara så där! I övrigt så mådde jag bra som jag alltid gör när det dyker upp. Nu verkar det som att inget mer görs åt detta förutom det arbetsekg som jag  har inplanerat sedan länge i april någon gång. Men det kommer säkert inte att visa något heller!

Jag vill verkligen inte ha det så här och önskar att jag kunde få någon hjälp!


måndag 7 mars 2016

As time goes by

Har landat hemma efter en underbar vecka i Spanien och i mitt nybyggda fräscha radhus som nu är så gott som färdigmöblerat. Det blev jättefint och jag är så glad att jag nästan grät när jag kom ned, hade fått möblerna och gjort i ordning.

Vädret var bra även om förmiddagarna var småkyliga! Det blev dock mellan 20 och 23 grader i skuggan på eftermiddagarna, så man ska inte klaga.

E har kunnat ha valpen Abbe mellan varven medan vi har varit bortresta. När hon inte har orkat så har hennes pappa tagit honom och det har fungerat bra. Nu får dem båda " vila " i 2,5 veckor innan dem återigen får ta hand om Albert då under tre veckor eftersom jag åker på kryssning i Karibien.

Bjuder på några fina bilder!












Long time no see

Den här sommaren har rusat i väg och nu sitter jag här medan hösten gör sig påmind. Har haft en underbar sommar kan jag säga och vistelsen i...